Spelar roll…..

IMG_2527.JPG

Idag har jag en vilodag. Det var välbehövligt! Inte så att jag inte gör något, men jag behöver inte åka iväg och jag måste inte prestera något.

De här dagarna blir extra viktiga nu när jag arbetstränar, för då går det åt en väldig massa energi de två timmarna jag är på jobbet, så på eftermiddagen samma dag och dagen efter är jag mentalt trött! Det är tydligen så det fungerar när man har utmattningssyndrom, säger de som vet!

Trots tröttheten känns det bra att arbetsträna, och det får mig att fundera på det här med vilka vi är och våra roller i livet….
Jag har aldrig problem med att vara mig själv, att vara den jag är. När jag var yngre var det inte alltid lätt, men numera är jag ”landad” i mig själv! Den tryggheten har kommit med ålder, medvetenhet och övning!
Men även om vi är oss själva i alla situationer så har vi ju trots allt olika roller beroende på var vi befinner oss och i vilket sammanhang det är.

Med roll menar jag inte att vi ska spela olika roller, för då är vi ju ändå inte oss själva! Då gör jag mig till någon annan, någon som inte riktigt är jag. Med roll menar jag den vi är i en given situation. Vårt sätt att vara och förhålla oss är olika beroende på om vi pratar med barnen, med vår respektive, med chefen eller med dem vi möter i vårt jobb, med kompisar eller ytliga bekanta!
Vi är densamma, men vårt förhållningssätt är olika beroende på situation och möte, för att vår roll i mötet är olika.

Det som jag studerar med stort intresse hos mig själv just nu är ”vem är jag på jobbet när jag inte är där i min yrkesproffession”…..
Normalt är vi ju inte på jobbet om vi inte är där för att arbeta med just det som är vårt jobb! Vårt arbete är starkt förknippat med vårt yrke och den tjänst vi har, det jobb vi ska utföra!
Om jag är bilmekaniker går jag inte till jobbet för att koka kaffe, om jag är läkare går jag inte till jobbet för att snickra…..

Men nu när jag är på jobbet så är jag där för att träna på att jobba. Än så länge kan jag inte göra mina vanliga arbetsuppgifter, utan jag har mest bara varit där, för att känna vad jag orkar och klarar av! Människor jag möter vet inte vad jag egentligen jobbar med, och det blir en intressant känsla i mig att inte ha en given roll!

Vem är jag just nu på jobbet?
Jag är Catharina och jag är där för att arbetsträna. Det räcker för mig, men det är ändå intressant att fundera över….vem är jag i en situation när jag inte har min vanliga, min givna roll?
Vad händer i mig?
Jag är inte mitt yrke, men det är ändå en del av min identitet.

Jag har haft några veckor på mig att fundera över det här, att känna in känslan när jag är på jobbet, och jag har kommit fram till att jag känner mig bekväm med att det är som det är! Det beror kanske på att jag är trygg i vem jag är som person! Det har inte med mitt jobb att göra, för jag är alltid jag – oavsett vilken roll jag har eller vilken situation jag befinner mig i! Det är en trygghet och en skön känsla att konstatera det! Grunden i mig är jag! På den grunden finns sedan olika roller som fortfarande vilar på den jag är! Lite som när jag var liten och det fanns bilder där man lade över genomskinliga ark med detaljer som gjorde grundbilden mer levande och detaljrik!

Vem är Du?
Jag ger vidare mina funderingar till dig! Skriv gärna i kommentarsfältet hur du tänker!

Det viktigaste av allt i de här funderingarna är ändå vetskapen om att Du är Du, och att Du är viktig och värdefull för att Du är just den Du är! Ingen annan kan vara Du! Det är Du bäst på! Utan Dig skulle det saknas någon i den här världen! Oavsett var Du befinner dig och vilka roller Du har i livet!! Så var stolt över den Du är, där Du är! ❤ ❤ ❤

Jag hörde precis att det är en ny storm på väg, så det blir till att hålla sig inne och pyssla! Kanske måla några panelbrädor…. 😉

Kramar till Dig!
/Catharina

IMG_3789.JPG

Annonser

2 reaktioner på ”Spelar roll…..

  1. Innan jag blev sjuk funderade jag inte så mycket på vem jag var,utan jag gjorde det jag trodde förväntades av mig på något sätt.
    Jag blev inte utbränd,men vidbränd…och har fått lära mig tänka om på många sätt.
    Idag arbetar jag med ett helt annat yrke,jag har lärt mig att säga nej, jag har lärt mig att känna vad jag vill.
    Vägen hit har varit ack så knagglig, och tagit tid, men idag kan jag för första gången säga att jag tycker om mig själv.
    Så ur det jobbiga och svåra kom det något gott i alla fall.

    Kram.

    • Tack för att du delar med dig Charina! ❤ Skönt att du har hittat en ny väg! Jag tror att det är nödvändigt att göra det och att det är nödvändigt att lära sig att tänka på vad man själv vill! Det är också en gåva att kunna se att det faktiskt kan komma väldigt bra saker ur det som är svårt! Det ger hopp för mig och andra som kämpar på med att hitta tillbaka från det brända området! 🙂
      Vad härligt att du har kunnat hitta till känslan att tycka om dig själv! Det är nog det viktigaste av allt i livet! ❤ Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s