En dag för tacksamhet 

Hej alla fina mammor och inte-mammor! Visst är det härligt med en dag där vi får uppmärksamma alla fantastiska, duktiga, grymma supermammor! För även de dagar då vi inte känner oss som supermorsor så räcker vi till! Så länge vi ger kärlek och omtanke!

Men för mig är den här dagen i första hand en dag för tacksamhet!

Vi har haft en fin dag tillsammans med min mamma, hennes man och min bror! Ikväll kom J hem från Summer Burst och jag fick den mest underbara present jag kunde tänka mig en sådan här dag! Ett armband med mina barns namn och en ängel för vårt änglabarn Ida!!! Så himla fint!! Mina tre hjärtan ❤️❤️❤️ som jag alltid bär med mig i mitt hjärta!! 

  

Men jag kan inte låta bli att tänka på alla barn som inte har trygga mammor. Barn som älskar sina mammor, men inte kan få den trygghet och kärlek som barn behöver. Jag tänker på alla som inte har sin mamma kvar i livet, som saknar sin mamma. Jag tänker på alla mammor som inte har sina barn kvar – av olika skäl. Jag tänker på alla som önskar och längtar men aldrig fick bli mammor – av olika skäl. 

Vi har alla en mamma – en mamma att tacka för att vi finns till! Oavsett hur våra liv ser ut så har vi fått det tack vare våra föräldrar! Så även den som inte kan, orkar eller vill ge sin mamma en tanke, en present eller en blomma idag har ändå fått sitt liv genom henne – kanske får den här dagen då vara en dag att vara tacksam för det liv vi har fått! 

Jag är tacksam för min mamma – av många skäl, men bland annat för att hon gav mig livet så att jag kunde ge det vidare till mina barn, som får ge det vidare till sina barn! En dag att vara tacksam för mycket! ❤️

Jag ville ge alla kvinnor en stor bukett idag! En bukett för att du är du, för livet, för tacksamheten och för kärleken! Och jag hoppas att dagen har varit underbar!! ❤️

Oavsett om du är mamma eller inte så är du fantastisk, underbar och värdefull för någon!! Du är fantastisk, underbar och värdefull för att du är du!! Var rädd om dig! ❤️

Kramar Catharina 💕

   
   

Annonser

Lördagshälsning 

  
Hej!! Idag är vi på väg för att mysa med lille E och sedan vidare till en trevlig kväll hos fina vänner! Så jag tittar bara in för att önska er alla en riktigt fin lördag! Tyvärr kan vi inte njuta av sol och värme, men det finns så mycket annat härligt i livet som vi får njuta av!! 

Kramar till er!! /Catharina ❤️❤️❤️

   
En sammanfattning av min fredag!! 😊

 

Den vackraste platsen

  
Hela den här veckan har D ägnat sin lediga tid åt vår trädgård! Så nu är den vacker som en park!! Vår trädgård består, som jag tidigare skrivit, av gräsmatta, ekdungar och klippor! Det passar oss som inte är några rabattmänniskor! 

Så ikväll får ni en liten glimt av vår trädgård! Inga bilder kan göra den rättvisa, men vacker är den! Och vi bor dessutom otroligt vackert, så lite vy från vår trädgård ut över ängar och skog får ni också!! 

   
               

För oss – den vackraste platsen på jorden!! ❤️❤️❤️

Ha en skön kväll!! 

Kramar Catharina 💕

   
 

Barncancerfonden – Give Hope 

  
Bland vänner och familjer runtomkring oss finns det några som har kämpat mot barncancer! Våra vänners barn är idag friska, men det gör något med både familjen och barnet som har gått igenom den tuffa tiden av besked, behandling, hopp och förtvivlan – att ha levt, och att leva i cancers närhet bär man med sig hela livet, även sedan man har blivit frisk!

Det enda sättet vi kan bekämpa denna fruktansvärda sjukdom är genom forskning och nya rön! Till det behövs allas vårt stöd! Därför försöker jag så ofta jag har möjlighet att stödja forskningen kring barncancer! Idag gör jag det genom att låna ut ett inlägg till förmån för Barncancerfondens Shop Give Hope.

Vi kan alla bidra på det sätt vi kan – inga insatser är för små när det gäller kampen mot barncancer! Att köpa det fina armbandet från barncancerfondens ”Hoppshop” är ett sätt!

  
Du kan köpa ditt smycke direkt här nedan, en riktigt bra Morsdagspresent om inget annat. Jag har tänkt köpa ett eller två armband! Hur många köper du? Klicka på länken så kan du köpa dem nu!!

https://www.givehope.se/hse/5qq6lPkB

Ha en riktigt fin dag!! ❤️

Kramar Catharina 💕

Lite information om barncancer från barncancerfonden! Ju mer vi vet desto bättre är det! Kunskap är styrka och ju mer vi sprider kunskapen desto fler kan vara med och stötta! Och desto fler barn kan bli friska och får växa upp! ❤️

  
 

Dagens ord – och lite husuppdatering

Hej på er!! Hoppas att dagen har varit bra! Idag har jag bestämt mig för att skippa alla ”tänk om”-tankar, för de kommer troligtvis ändå aldrig att bli verklighet! De här ”tänk om”-tankarna är inte ens av den sorten som kan peppa. Det här är enbart negativa tankar som: ”tänk om jag aldrig kommer att orka jobba…..” ”Tänk om jag aldrig blir bättre än så här….”. Det är tankar som bara sänker, och som ligger i en framtid som ingen vet någonting om!  

Så nu tar jag till mig mantrat som min fina älskade vän skickade idag; TTF – tillit, tålamod och fika!! 😊❤️ Tillit och tålamod är så oerhört viktigt för att slippa frustration och för att låta bli att lägga energi på fel saker – dvs sådant som vi ändå inte kan påverka! Vi får helt enkelt släppa all oro och alla tankar på sådant som vi inte kan förändra och lita på att det kommer att lösa sig! Oftast gör det ju faktiskt det, och det mesta kommer troligtvis inte ens att ske!! ❤️

Och fika – ja det är alltid rätt liksom!! Helst tillsammans med någon man tycker om och under ett samtal kring livets viktiga och oviktiga ingredienser! 😊

På tal om livet och allt vad det innehåller…..så var det ett tag sedan ni fick nån uppdatering på vad som händer här hemma! Vi skulle ju ha paus….. Meeeen, det blir inte alltid som man har tänkt sig, så vi fick skjuta lite på pausen! Nu ska snickarna komma och sätta golvlisterna nästa vecka…..hm hm…..tror vi! Och sedan ska det göras en värdering så att lånen för renoveringen kan placeras. Innan värderingskvinnan kommer vill vi att det ska se snyggt och ordentligt ut på så många ställen som möjligt – förstås! Så nu har D målat farstun, som innan var typ aprikos och beigefärgad! Den är nu vit!! 

Nu är det fullkomligt hopplöst att fotografera ett så litet utrymme, men ni får en liten skymt i alla fall! Dörrarna ska också bli vita framöver….

   
 

I allrummet/biblioteket har det inte hänt så mycket….eftersom bokhyllemålandet har stått stilla några dagar! Men på de här väggarna ska det bli ”platsbyggda” bokhyllor för här ska våra ommålade Billybokhyllor byggas in!! 

   
 

I köket hade vi tillfälligt satt kökssoffan, som nu har fått flytta upp till det gamla köket så att det blir lite mysigt även där! 

  
(När vi får tid och ork ska det bli en mer tidsenlig tapet även i det här köket!)

Här nere har istället det gamla ekskåpet fått flytta in!  

Det som återstår nu är målning av det vi kallar groventrén, och som är ett måste för oss! När man har fyra hundar som drar in en massa grus, ekollon, gräs….men ändå vill ha lite snyggt när det kommer någon – då är det perfekt att ha en groventré till vardags! Den har just nu samma fantastiska färg som farstun hade…. Och gissa vad det blir istället??? Turkos!!!! 😄 Nä, det blir vitt, vitt, vitt!! När vi nu inte kan ha vita möbler så får det bli vita väggar istället!! 

   
 

Till och med de gamla gardinerna sitter kvar! Undrar om det är ända sen skolan var skola och det var juletid?! Nåja, gardinerna tillhör inte de saker vi känner att vi behöver bevara!! 😉

Det var lite av varje idag! Nu skickar jag med er de kloka orden jag fick idag; tillit, tålamod och fika! Det är något vi alla behöver i alla skeden i livet! ❤️ 

Njut av kvällen! 💕

Kramar Catharina

   
 

En dag i utmattningsgropen

  
För det mesta delar jag mina tankar och min vardag utifrån ett positivt perspektiv. Jag är född optimist och försöker att alltid vända saker till positivt tänkande, försöker se det positiva i det som händer och möter i livet. Det är viktigt för mig! Jag tror att vi mår bättre av att tänka positivt, av att försöka se det positiva och ljusa istället för det negativa! 

Men vissa dagar är det lite hopplöst till och med för mig…. Idag är en sådan dag. Jag har sovit nästan hela dagen och går omkring som i en bubbla. Jag hade en plan för dagen när jag steg upp, vad jag skulle göra idag, men ingenting har blivit gjort. Jag vet att det är så ibland – ”då blev det så här den här dagen”… Men idag hjälper inte ens det! 

Det är galet frustrerande att ständigt vara trött, att vilja men inte orka, att inte nå ända fram med det jag har föresatt mig. Sådana dagar kan jag inte låta bli att undra om jag någonsin ska bli pigg och frisk igen…. ”Jamen det blir du – det tar bara väldigt lång tid!” Jo kanske är det så, men 2,5 år är en väldigt lång tid redan det….

Några som läser min blogg har varit i utmattningsgropen och kommit tillbaka. Hur var det för dig? Hur hittade du tillbaka till ork och energi? Skriv gärna några rader i kommentarsfältet! För jag vet att jag inte är ensam, och ibland är det skönt att få höra det och få dela erfarenheter med andra! Oavsett vad det gäller! 

Det här var min dag idag! Imorgon är det en ny dag – som ser annorlunda ut! Jag siktar mot den!! 

Jag önskar er alla en fin kväll! Här har solen kommit efter en superkonstig väderdag, med ömsom sol – ömsom störtregn! Nu ska jag njuta av solen medan den varar!! 😊❤️

Kramar till er! Catharina 💕

   
   

Barnbarn eller sladdbarn – ingen tvekan!

  
När det ena barnet fick barn för två veckor sedan och det andra tog körkort idag måste vi inse att vi inte har små barn längre! Vi har två vuxna barn! Konstigt, och härligt! ❤️

För en del är det en jobbig tid när barnen börjar bli ”flygfärdiga” och så sakta lämnar tryggheten hos föräldrarna. Kanske är det svårt att veta vad man ska göra med den tid som man har lagt på barnen under så många år! Kanske upptäcker man att ens partner plötsligt är någon man inte riktigt känner eftersom barnen har varit i fokus under så lång tid! Det är verkligen en stor omställning att upptäcka och inse att barnen är självständiga och inte behöver oss föräldrar på samma sätt längre! 

För andra är det mindre svårt! För oss känns det så! Det har varit tuffa år mellan varven – för sådant är livet när man lever med en tonåring som har adhd, och ska försöka räcka till för båda barnen! Idag är det underbart att se att O har vuxit upp till en ansvarstagande ung man, som nu har blivit pappa, med allt vad det innebär! Och J har vuxit upp och förhoppningsvis fått ta igen den tid och uppmärksamhet som hon inte alltid har fått på det sätt som jag skulle ha velat ge henne under uppväxtåren – för att det var så vårt liv såg ut. Nu är hon en härlig, glad, livsbejakande ung kvinna som står i startgroparna på sitt vuxna liv – idag med sitt körkort i handen! 😊

Det är nu vårt liv utan barn börjar!! Ja – barnen har vi ju alltid, och vi kommer alltid att finnas där för dem! Men nu kan vi börja göra saker utan att tänka på att ordna barnvakt, utan att behöva planera flera veckor i förväg, utan att behöva tänka på andra än oss själva!! Det är faktiskt väldigt härligt! Jag har älskat småbarnsåren! Jag har (oftast…) älskat tonårstiden! Jag älskar att ha vuxna barn! Att vi kan föra samtal kring middagsbordet på vuxennivå! Att vi kan umgås som tre eller fem (beroende på om O och M är hemma) vuxna!! Fantastiskt roligt! 

D sa idag ”Vad skönt det är med vuxna barn! Vi adopterar inte någon sladdis!” 😄 Inte för att det fanns någon plan på det, men han konstaterade det vi båda känner; vi är redo för ”livet med vuxna barn”! Och när småbarnssuget sätter in så har vi ju vår lille E att njuta av och vara med – sen när vi är nöjda och trötta så lämnar vi honom till hans  mamma och pappa! En alldeles utmärkt lösning – vi får allt av det goda; allt det underbara med att mysa, busa och få finnas för E, och det härligt fria i att göra precis det vi vill!! Det bästa av två världar!! 

Ikväll firar vi med sushi och glass! Och jag gissar att vi ganska ofta kommer att vara av med en bil…… Men det är det verkligen värt – det är J värd!! ❤️❤️❤️

Önskar er alla en skön kväll! 

Kramar Catharina 💕

   
 

Att se det uppenbara

Det finns två saker jag saknar från vårt gamla hus; växthuset där pelargonerna fick bo varje vår och sommar – min lilla oas! Och vår trädgård – uppvuxen och ”inredd” under många år! 

Här har vi en fantastisk trädgård på ca 9000kvm! Under många år sköttes inte trädgården utan fick växa igen med sly och ogräs. De förra ägarna rensade upp den ena delen av trädgården – den runt vårt hus – så det är nu gräsmatta, en ekdunge, och klipphällar. Den andra delen, som jag kallar gammelträdgården, är bakom vår gula Lillskola, och den ska få kärlek och omsorg i sinom tid! Där är det fortfarande igenvuxet. 

Det jag saknar här är blommor! Vi tog med en ros som är speciell för mig, en ljuvlig Ingrid Bergman som har flyttats ett antal gånger under åren, men som troget blommar med stora mörkröda blommor varje år!! Den tog sig även efter den här flytten och vi ser fram emot de ljuvliga blommorna! Men jag saknar pioner, fler rosor, lavendelhäcken, forsythia, våra vita syrener, klematis, kaprifol….. Ja jag kan hålla på ett tag till!! 

Idag tog jag en runda i trädgården för att njuta av all den vackra grönskan! Och jag som har sagt att vi inte har så mycket blommor hittade en hel del! Inte det jag saknar, men en massa andra vackra blommor! Självklara, och kanske därför osynliga för mig!

Det här är vad jag upptäckte:

Jordgubbarna på väg   
Aklejan

  

Vårt nyplanterade äppelträd

  

Hallonen

  

Gullvivorna 

  

Taklöken

  

Funkian på väg att blomma

  

Den vackra rabarbern

  

Ekarna som precis har vecklat ut sina blad

  

En självsådd pensee

  

Ljuva lavendel

  

Vinrankan

  

Maskrosorna

    

Sirligt skira bräken

  

Vacker, men för mig utan namn (någon som vet?)

  

Älskade syren

  

Söta teveronika

 

 Ibland glömmer vi att se det uppenbara för att vi söker efter något som inte finns! Det gäller ju inte bara trädgård och blommor utan i allra högsta grad i livet!! Ibland missar vi det uppenbara för att vi söker efter något annat! 

Kanske behöver vi öva på att se det vi har mitt framför ögonen, istället för att ha blicken riktad mot horisonten! 

Jag önskar er alla en skön kväll! Njut av det du faktiskt har omkring dig! ❤️❤️❤️

Kramar Catharina

Jag älskar de flesta blommor och växter, men bland de mest underbara är liljekonvaljerna! Idag fick D en orkidé och en underbar bukett med liljekonvaljer när han avtackades på jobbet!! De förgyller nu vårt kök med doft och fägring!!

  

Duktighetssyndrom – en folksjukdom 

  
Äntligen en hel dag hemma!! Även om jag bara arbetstränar ett par timmar/dag, två-tre gånger i veckan, så är det numera ett projekt för mig bara att göra mig i ordning och komma iväg! Och även om jag ska göra något härligt, mysigt och roligt, som igår, så tar det lika mycket energi som att göra tråkiga, jobbiga saker! 

Så idag gör jag något som inte huvudet behöver lägga sig i, och som ger mig träning i att inte vara duktig…. Jag målar bokhyllor! 

Jaha, tänker ni, på vilket sätt ger det någon övning i att inte vara duktig? 

Jag har inte bara Utmattningssyndrom! Jag har även Duktighetssyndrom! Det är jag knappast ensam om! Alla som har Duktighetssyndrom har inte utmattningssyndrom, men de flesta av dem som får utmattningssyndrom har Duktighetssyndrom!

Hur Duktighetssyndrom yttrar sig är olika från person till person, beroende på vad vi har med oss i vårt bagage och hur livet har sett ut och har format oss! För en del handlar det om att vara bäst, att vara bättre än andra. För andra, för mig, handlar det om att vara bättre än mig själv – att alltid prestera lite bättre, lite mer, än förra gången eller än vad som krävs. I båda fallen handlar det om att lägga ribban högre än vad som behövs, om att pressa sig lite till, om att göra lite mer än nödvändigt. 

Efter 2,5 års sjukskrivning frågar jag mig vad jag har vunnit på att vara duktig. På att ta ut mer av mig själv än vad som krävdes. Ingen tackar mig för det idag – allra minst jag själv. Troligtvis spelar alla dessa duktighetsgånger ingen som helst viktig roll i mitt liv nu. Mer än att jag tog ut mer energi än jag hade på kontot. Bara lite och lite åt gången. Oftast har det inte märkts vid varje tillfälle då jag har tänjt på min gränser, men om man tar ut lite för mycket under lång tid så blir det till sist minus på kontot! 

En del saker i livet kan vi inte påverka! De måste vi bara vara i eller hantera, men jag tänker att om jag inte hade försökt vara så himla duktig hela tiden så skulle det blivit annorlunda! Att vara ensamstående med barn och hus och samtidigt plugga och börja jobba – det är tufft, det gick inte att förändra. Men jag tänker idag att jag kunde förändrat mitt förhållningssätt! Släppt på mina egna krav, inte försökt göra mer än bra i skolan och på jobbet, och låtit bli att försöka vara en bättre mamma än vad mina barn krävde! Ingen annan än jag ställde kravet på mig att vara lite bätte, göra lite mer…. 

Ibland ser och hör vi, eller gör det själva, att man driver med mäns oförmåga till simultankapacitet. Vi lyfter gärna fram den förmågan som en fantastisk egenskap, och som en brist hos dem som inte har den. Nu finns det många män som har en grym simultankapacitet, och kvinnor som inte har någon. Men jag funderar på om det verkligen är en sådan fantastisk förmåga som vi vill göra den till? Visst är det ibland bra att kunna göra flera saker samtidigt; det är ju smidigt om man kan sätta på kaffet och föra ett samtal samtidigt, eller att kunna ha överblick på trafiken när man kör bil! Men hur ofta är det livsnödvändigt att prata i telefon samtidigt som man skriver ett mail? Eller att titta på tv samtidigt som man matar sitt barn? Eller….. Ja, du har säkert en hel massa egna exempel!! Hur ofta måste vi göra flera saker samtidigt? 

Vår hjärna är inte skapt för det, vilket leder till att i längden blir den stressad och vi mår inte bra! Har vi otur, och duktighetssyndromet förstärks av stress av olika slag, så trillar vi ner i utmattningsgropen till sist! Och vem har då nytta av att vi har gjort femton saker samtidigt? Så jag har kommit fram till att simultankapacitet är bra i små doser, men kan oftare sätta krokben för oss än vara en hjälp!

Så nu tillbaka till mina bokhyllor! De hjälper mig att öva på att inte vara duktig! För några år sedan hade jag målat alla sex bokhyllorna på samma dag – om jag så skulle ha målat till kl fem på morgonen! För ett påbörjat projekt skulle avslutas. Nu övar jag på att måla lite åt gången! Kanske en hylla, eller en och en halv (det sitter långt inne – att bara göra en halv hylla klar!!!) Till min hjälp har jag en kropp och ett huvud som säger ifrån när det är dags för paus, eller dags att avsluta för dagen. Men det hjälper ju bara om man lyssnar på sin kropp! Det kan jag tacka Basal kroppskännedom och Mindfullnessövningar för att jag har blivit bättre på! Och utmattningen – för när man väl sitter där i gropen så har man inte så mycket annat val än att börja lyssna…..men det gäller ju också att fortsätta lyssna och faktiskt ta hänsyn till det kroppen säger! 

Om jag hade er fina läsare framför mig så skulle jag ha frågat hur många av er som lider av Duktighetssyndrom! Och jag tror att det skulle vara några stycken…. Till er vill jag säga; det är aldrig värt det!!  Fast det vet ni kanske redan! ❤️ 

Till er alla vill jag säga det jag har sagt massor med gånger; var rädd om dig! Du har bara ett liv och det är nu! Ingen tackar dig för att du låter bli att leva så som du vill leva det bara för att du ska vara duktig! Ingen kan skapa en ny början på sitt liv, men alla kan börja idag och skapa ett nytt slut! ❤️

Gör en sak i taget och tänk på vad det är du gör! Då är du närvarande i det du gör och i slutänden tror jag att vi hinner med mer om vi gör en sak i taget och fokuserar! Framför allt kommer vi att komma ihåg vad det är vi gör – för de gånger vi inte fokuserar, eller när vi gör en massa samtidigt, så vet vi nog ofta inte vad det är vi har gjort! Och vem vill komma på i slutet av livet att vi har missat hela livet för att vi aldrig var närvarande utan fokuserade på att vara duktiga och hinna så mycket som möjligt? 
Lev livet så som du vill leva det! Fyll det med sådant som är viktigt för dig! Även när det är tufft och svårt så finns det små saker att glädjas åt och njuta av!! ❤️❤️❤️

Ha en skön fredag alla fina! 💕

Kramar Catharina

   

 

Den största kärleken

Idag har jag haft en underbar dag, med mycket som har varit så positivt!! En del kan jag berätta om nästa vecka! Men det ljuvligaste idag är en liten kille på 1284 gram!! ❤️❤️❤️

 
Naturligtvis är han det finaste som finns! Än så länge måste han ha värme hela tiden, så antingen ligger han i sin värmesäng eller hud mot hud hos mamma eller pappa. Så jag har inte fått pussa på honom än! Men det ska jag ta igen sedan!! 😊

På tal om det där med rötter som jag skrev om igår så är det fantastiskt att se min son med sin son! Det ska bli underbart att se lille E växa upp och få se drag av mig, av barnens pappa, av O och av M och hennes familj! Att få se honom växa upp till en alldeles egen och unik liten kille!! Jag ser fram emot att få njuta av stunderna med honom, och att få följa honom på hans resa genom livet!! Att få vara en del i hans liv!! ❤️ 

  
Nu ska jag snart gå och lägga mig, och jag kommer att somna med ett leende på läpparna efter denna mysiga dag med mina älskade ”ungar” – de tre stora och den allra minsta älsklingen! ❤️❤️❤️ Den största kärleken är den som blir större ju mer vi delar den!

Vi ses imorgon! 

Kram Catharina 💕