Ett högt pris

Det här skriver jag för att påminna er om att ta hand om er själva!! ❤️

Igår var det exakt sex år sedan jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom. För fjärde gången på 11 år.

För att min kropp, hjärna och själ hade tagit fullständigt slut. Total utmattning, som ett resultat av många års ”bit ihop och kör vidare”! Ett resultat av många år utan att lyssna till min kropp, utan att låta hjärnan vila. Många år med totalkoll 24/7, för att få vardagen att fungera, för att bevisa att jag kunde, för att leva upp till de förväntningar som jag trodde att andra hade på mig, för att livet periodvis inte gav mig mycket val.

Alltför många år av ”Duktighetssyndrom” och ”kan-själv-syndrom”.

Jag förstår idag att jag var på väg mot utmattningsgropen under många år, utan att se och förstå.

Förra hösten fick jag veta att jag har ME/CFS. En neurologisk sjukdom med många fysiska och psykiska symptom och begränsningar.

ME utlöses oftast av en infektion, och i mitt fall säkert en kombination av svåra infektioner och utmattningssyndrom, som gjorde att min kropp redan var nedsatt av allt för många år av för hög stressnivå.

Jag kommer troligtvis aldrig att bli frisk, kanske något bättre, om jag kan hålla balansen på mitt mående, men aldrig frisk.

Utmattningen och ME’n har tvingat mig att leva livet i ett annat tempo. Idag är jag ganska hembunden, och måste planera allt jag gör för att inte krascha.

Och naturligtvis tänker jag ibland på att om jag hade tagit hand om mig själv bättre från början, lyssnat till kropp och knopp, så hade jag kanske, kanske, inte fått ME.

Det kan jag aldrig få något svar på, men jag kan fortsätta leva livet på ett sätt som åtminstone inte gör mig sämre.

Jag har fått lära mig att bryta gamla mönster och hitta nya förhållningssätt i livet.

Jag skriver detta för att påminna er alla om att vara rädda om er!

Det är aldrig värt det pris man får betala för att man ”biter ihop och kör vidare” när man egentligen inte orkar!

Du har bara ett liv, var rädd om det och om dig själv! Stanna upp, ta paus, be om hjälp, sänk ribban! ❤️

Ingen tackar dig för att du sliter ut dig! Och med facit på hand överlever bevisligen arbetsplatser utan oss ~ även om vi tänker och tror att vi måste jobba för annars funkar det inte på jobbet!

Men din familj och du själv behöver dig! Så var rädd om det liv du har, om dig själv och om dem du älskar!

Att bli frisk-are från utmattning tar lång tid, och när du väl har trillat ner i utmattningsgropen så kan du långsamt ta dig upp, men du kommer för alltid att balansera på kanten. Du kommer alltid att vara tvungen att hålla koll på signalerna, och du måste inse, och förändra, de mönster som ledde dig till utmattningsgropen.

Först när du vet var du har dina gränser, först när du förstår att du måste vara rädd om dig själv och ta hand om dig själv, kan du finnas för andra. Det är inte egoism – det är kärlek!

Börja idag ~ stanna upp, andas, be om hjälp, sänk ribban! Var rädd om dig själv! ❤️

Kramar till er! ❤️

/Catharina

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s